Svensk filmproduktion börjar i Kristianstad! Följ tidslinjen från en djärv idé och Sveriges första filmateljé till bildandet av ”Svenska Bio AB” i vår stad – fram till svensk succé i Hollywood.

Tidslinje

1905

1905

Handelsbolaget Kristianstads Biograf-Teater bildas

I augusti 1905 registreras  Handelsbolaget Kristianstads Biograf-Teater. Ägare är bokhandelsbiträdet Gustaf Björkman och cykel- och symaskinshandlaren Nils Hansson Nylander. Den unga film- och affärsintresserade Björkman är initiativtagaren medan Nylander har  kapital och teknisk kunskap.

1905

En egen bild- och filmproduktion rullar igång

Bolagets bild- och filmproduktion rullar igång med  ”egna upptagningar, lokala bilder och naturbilder” från Kristianstad med omnejd. Filmlaboratoriet är inhyst i en lokal på Nils Hansson Nylanders bakgård, där han också har sin verkstad cykel- och symaskinsverkstad.

1905

Kristianstads första fasta biograf öppnar

Den 5 september 1905 öppnar stadens första permanenta biograf på Tivoligatan, Kristianstads Biograf-Teater, med 96 platser.  Det är ”ett gammalt sovrum” som görs om till bio. Snart expanderar  Gustaf Björkman och Nils Hansson Nylander sin biografverksamhet utanför staden och vidare ut i landet.

1905

En konkurrent och det stora annonskriget utbryter

Hack i häl på Nils Hansson Nylander och Gustaf Björkman öppnar Frans G Wiberg en egen biograf  i  Stora Godtemplarhuset i Kristianstad, 24 november 1905. Han döper den till Grand kinematograf, senare Biorama. Nu utbryter det stora annonskriget mellan Kristanstads Biografteater och Grand kinematograf, där de båda görs sitt yttersta för att överträffa varandra. Dessutom öppnar en tredje biograf i staden, Stjärnan, i augusti 1908. Bakom den står C. A. Friberg från Karlskrona och August Sellergren från Halmstad. Kristianstads Biografteater lyckas hålla den värsta konkurrensen ifrån sig genom att expandera och utveckla sin biografrörelse.  

1907

1907

AB Svenska Biografteatern – Svenska Bio – bildas

Den 16 februari 1907 ombildar Nils Hansson Nylander bolaget tillsammans med en grupp välbeställda herrar i Kristianstad.  Gruppen är också bolagets styrelse. De har titlarna advokat, apotekare, grosshandlare, bankdirektör och så fabrikören Nylander själv. Det nya namnet är AB Svenska Biografteatern – Svenska Bio. Bolaget har för avsikt att” bedriva verksamhet av rörlig och andra bilder, tillverkning och försäljning av bilder även som av för biografteatern erforderliga maskiner och utensilier samt idka annan i samband därmed stående affärsverksamhet”.

1907

Först med stadsfilmer

Svenska Bio först ut med de så kallade stadsfilmerna – en smart kommersiell strategi. Varje stad där bolaget öppnar en biograf hedras med ett porträtt. Filmerna presenterar stadens sevärdheter, skildrar platser med liv och rörelse, gator, torg och vattendrag. Genren lever vidare långt efter övergången till ljudfilm.  

1907

Fotografen Robert Olsson anställs

När Robert Olsson, som är född i Kristianstad, anställs av Svenska Bio 1907 är han redan en erfaren fotograf.  På meritlistan finns bland annat arbetet  för den framstående engelske regissören och producenten, filmpionjären Charles Urban, samt AB Svensk Kinematograf i Göteborg och  Norsk Kinematograf.  Robert Olsson blir högst delaktig i de första spelfilmernas tillkomst i Kristianstad. Han lämnar Svenska Bio i slutet av 1910 för nya uppdrag i USA där han gör viktiga insatser inom  färgfotografering.

1908

1908

Svenska Bio uppför ett filmpalats

Svenska Bio påbörjar bygget av filmpalatset ”Kosmoramahuset” i Kristianstad 1908. Platsen är tomt 116–118 som blir Östra Storgatan 53. Huset uppförs efter ritningar av målarmästaren och direktören Ernst Möller. Här ska allt som behövs för filmproduktion och filmvisning rymmas. Samtidigt letar bolaget efter en filmteknisk kompetent person om kan leda verksamheten.

1908

Ytterligare en konkurrent – biografen Stjärnan

C. A. Friberg från Karlskrona och August Sellergren från Halmstad som öppnar biografen Stjärnan på Östra Storgatan 35, den 29 augusti 1908. Biografen är inrymd i bottenvåningen av en tvåvåningsfastighet som ägs av cigarrhandlaren Hjalmar Eskilsson, som också är föreståndare för biografen. Verksamhetensövertas 1911 av ”Svenska Bio”. Stjärnan stängs för gott  1914, eftersom den anses för omodern.

1909

1909

Charles Magnusson blir VD för Svenska Bio

Charles Magnusson är en etablerad filmprofil i Göteborg – fotograf, laboratorieman, biografägare, importör och filmuthyrare. Affärsmännen i Svenska Bios styrelse i Kristianstad saknar filmkompetens i ledningen. Efter ett tips tar de kontakt med trettioåringen i Göteborg och förhandlingar inleds. Charles Magnusson nöjer sig inte med mindre än titeln som VD för Svenska Bio, vilket han också blir 1909.

1909

Talande och sjungande bilder med kända artister

Charles Magnusson inleder Svenska Bios filmproduktion med ljudfilmer – korta sekvenser av rörliga bilder som visas med en synkroniserad grammofon. ”Levande och sjungande bilder” är ingen nyhet och Svenska Bio har flera konkurrenter i landet.  Men Charles Magnusson vill spela in filmerna med kända namn och har en sällsynt möjlighet: Populära artister och skådespelare intar regelbundet nöjes- och teaterstaden Kristianstads scener  Samtidigt fortsätter utvecklingen av metoderna för att bättre synkronisera ljud och bild.  Charles Magnusson  låter Robert Andersson filma artisterna och sångarna när de mimar till inspelningar på grammofon. Resultatet är omkring  25 filmer.  Under senhösten och vintern 1909 lanserar..Läs mer

1909

Biografen Kosmorama öppnar för publiken

Den  11 mars 1909 öppnar biografen Kosmorama för publiken. Programmet som består av en rad korta filmer gör stor succé. Vinsten från premiärvisningen går oavkortat till Kristianstads arbetslösa. De pengar  som Svenska Bio kommer att tjäna på biografen under säsongen blir också grundplåten för den kommande satsningen på egen produktion av spelfilm.

1909

Svenska Bios spelfilmsproduktion startar

Charles Magnusson övertalar Svenska Bios styrelse att återinvestera en del av vinsten från den framgångsrika första säsongen på biografen Kosmorama för att starta bolagets egen spelfilmsproduktion. Den första svenska industriella filmproduktionen inleds här och nu.

1909

En sommar – tre filminspelningar

Sommaren 1909  låter Charles Magnusson spela in tre filmer i rad, baserade på populära folklustspel och teaterstycken: Värmlänningarne, Bröllopet på Ulfåsa och Fänriks Ståls sägner. Regissör är Carl Engdahl från Södra Teatern i Stockholm. Aktörerna är amatörer från Kristianstad,  några med stor teatervana. Svenska Bios filmfotograf  Robert Olsson står bakom kameran och Charles Magnusson är allestädes närvarande.

1909

Sveriges första stuntman arbetar i klänning

Kristianstadsbon, tapetseraren och skådespelaren Axel de la Motte (1879–1937) blir Sveriges första stuntman. Ellen Ströbeck som spelar Anna i Värmlänningarne vägrar att gå ut i Hammarsjön vid självmordsscenen. Charles Magnusson försöker förgäves att övertala henne. Då erbjuder sig Axel de la Motte att göra scenen. Han drar på sig klänningen och vadar ut i vattnet som Anna.

1910

1910

Premiär för ”Kinematografisk jättefilm: Värmlänningarne ”

Den 9 januari 1910 har Värmlänningarne urpremiär på Kosmorama. Den är därmed den allra första svenska spelfilm som visas för allmänheten. Filmen blir en publiksuccé och tidningarna är positiva i sina omdömen. Men varken Kristianstadsbladet eller Kristianstads läns Tidning skriver om de första svenska filmskådespelen i hemstaden. Sydsvenska Dagbladet i Malmö konstaterar däremot snabbt: ”Idén med svenska dramatiska alster som lefvande bilder torde vara god.

1910

Storsatsningen Regina från Emmeritz spelas in

Sommaren 1910 sker inspelningen av Svenska Bios hitintills största satsning: Regina von Emmeritz och Konung Gustaf II Adolf. Charles Magnusson engagerar Dramatens regissör Gustaf ”Muck” Linden samt professionella skådespelare från Kungliga Operan och Dramatiska teatern i Stockholm. Bakom kameran står Svenska Bios filmfotograf Robert Olsson.  

1910

Fotografen Julius Jaenzon anställs som teknisk chef

Hösten 1910  ska Svenska Bios fotograf Robert Olsson lämna bolaget, för nya uppdrag i USA. Charles Magnusson erbjuder Julius Jaenzon anställning som teknisk chef. Han tackar ja, anländer till Kristianstad och färdigställer de filmer som inte blivit klara.  Julius Jaenzon kommer att bli en av den svenska filmhistoriens allra främsta filmfotografer.

1910

Flyttplanerna för Svenska Bio

Hösten 1910 får Charles Magnusson fria händer av styrelsen att planera inför flytten av Svenska Bios verksamhet från Kristianstad till Stockholm. Det är han själv som argumenterar för förändringen för att ge bolaget bättre förutsättningar att utvecklas vidare och att hålla konkurrensen borta.

1911

1911

Den sista filmen i Kristianstad: Järnbäraren

Järnbäraren blir den sista filmen som i sin helhet produceras av Svenska Bio i Kristianstad, innan flytten till Lidingö. Den har urpremiär 16 januari 1911 på biografen i Blanch’s Stockholm. Järnbäraren spelas in hösten 1910 med August Blanches pjäs som förlaga.  Återigen är det Dramatens Gustaf ”Muck” Linden som regisserar skådespelare från Kungliga Operan och Dramatiska teatern i Stockholm. Robert Olsson är precis som tidigare fotograf. Innan den definitiva flytten av filmproduktionen till Lidingö i Stockholm hinner också ”Emigranten” påbörjas i Kristianstad.

1911

Stockholm och ett långsamt förväl till Kristianstad

I början av 1911 köper Svensk Bio en tomt för en ny stor filmateljé på Lidingö. I centrala Stockholm flyttar filmlaboratoriet in högts upp i huset på  Malmskillnadsgatan 54 medan bolagets administrativa verksamhet får kontorslokaler på Drottninggatan 53.  Men styrelsen för Svensk Bio stannar i Kristianstad ända fram till 1917 där också många av aktieägarna bor. Svenska Bio står på många sätt med ena foten i Stockholm och den andra i Kristianstad under flera år framöver.

1911

Filmteamets resa ut i världen

Svenska Bios filmateljé på Lidingö beräknas inte bli tillgänglig för filmproduktion förrän vårvintern 1912. Men verksamheten kan inte tillåtas stå still i väntan på den nya ateljén. Sommaren  1911 skickar Charles Magnusson därför ett filmteam på utlandsresa ut för att filma intressanta miljöer på bland annat temat emigration. Fotografen Julius Jaenzon, filmchefen Lars Björck samt några skådespelare besöker bland annat Berlin, Monte Carlo, London, New York och det spektakulära Niagarafallet.

1911

Den nya filmateljén byggs på Lidingö

Svenska Bios nya filmateljé uppförs på en stor tomt på Kvarnvägen – senare Läroverksvägen 9 – i närheten av Kyrkviken på Lidingö. Hösten 1911 står bygget klart och filmproduktionen återupptas efter en kort, nästan omärklig paus. Svenska Bios första ateljé – den som Charles Magnusson lämnar bakom sig i Kosmoramahuset i Kristianstad – kan få plats flera gånger om i den nya. Inspelningsateljen är 140 kvadratmeter stor med en takhöjd på 4,7 meter och är placerad i den helt glasade övervåningen i byggnaden. Nedervåningen består av trä, med loger och plats för dekorationer och rekvisita.

1912

1912

Lyckade rekryteringar: Georg af Klercker, Victor Sjöström, Mauritz Stiller …

Charles Magnusson beslutar att erbjuda duktiga tekniker och regissörer fast anställning. Julius Jaenzon finns redan på plats som chefsfotograf och laboratoriechef, Georg af Klercker – som är född i Kristianstad – rekryteras som regissör och ateljéchef,  Victor Sjöström anställs som regissör och chef för inspelningarna, kort därefter ansluter Mauritz Stiller. 1912 har Svensk Bio en kvartett på plats som så småningom ska komma att ge svensk film internationell berömmelse och en biljett till Hollywood.

1913

1913

Sjöström, Stiller och af Klercker lärs upp

Victor Sjöström, Mauritz Stiller och Georg af Klercker  kommer från teatervärlden. Ingen av dem har kunskaper om regissörsyrket när Charles Magnusson anställer dem. På Lidingö skapar han en unik möjlighet för dem att studera filmproduktion ur olika synvinklar. Charles Magnussons bjuder in regissören Paul Garbagn, från det franska storbolaget Pathé, för att lära dem filmregins grunder. Filmfotografen Julius Jaenzon spelar också en avgörande roll för deras utveckling. Efter hand får de även lära sig av danskarna på  Nordisk Film, med förkärlek för melodramer. Under en period producerar Victor Sjöström, Mauritz Stiller och Georg af Klercke melodramer i ”Nordisk Filmstil” – sextio filmer..Läs mer

1916

1916

Svensk films guldålder inleds

Året 1916 inleder Charles Magnusson en helt ny produktion. Läroåren för Victor Sjöström och Mauritz Stiller är över. Nu ska Svenska Bio arbeta med de stora nordiska författarna och med gedigna orginalscener. Victor Sjöström film Terje Vigen efter Henrik Ibsens diktverk har premiär 1917 och  Berg-Ejvind och hans hustru året efter.  Mauritz  Stillers  Sången om den eldröda blomman har premiär 1918. Alla tillhör det som kommer att kallas ”svensk films guldålder”.

1919

1919

Svenska Bio köper mark i Råsunda och börjar att uppföra Filmstaden

Charles Magnusson ser hur Svenska Bio växer ur filmateljén på Lidingö. Under tidig vår 1919 köper Svenska Bio en tomt på 58 000 kvadratmeter i Råsunda för att bygga upp ett stort ateljéområde. En gammal strutsfarm jämnas med marken,  arkitekt Ebbe Crone anlitas för ritningarna och byggarbetet sätter igång i maj samma år. Här uppförs filmateljéer,  arbetsrum för regissörerna, filmlaboratorium, kontor för den stora administrationen, förråd, matsal samt portvaktsstuga.  Det är ett medvetet val att placera den nya Filmstaden  en bit utanför Stockholm – filmteamen behöver arbetsro, på visst avstånd från huvudstadens hektiska liv.      

1919

Svenska Bio och Skandia blir Svensk Filmindustri AB (SF)

Den 27 december 1919 går Svenska Bio samman med Filmindustri AB Skandia. Därmed bildas det nya stora bolaget Svensk Filmindustri AB (SF) under ledning av Charles Magnusson med finansmannen Ivar Kreuger som majoritetsägare. Samtidigt pågår bygget av de stora filmateljéerna i Råsunda och kommande filmer planeras men nu under det nya namnet.

1919

Victor Sjöströms Körkarlen påbörjas i den halvfärdiga filmstaden

Senhösten 1919 är Filmstaden långt ifrån färdigbyggd men  Charles Magnusson planerar den första filmproduktionen på platsen: Körkarlen med manus och regi av Victor Sjöström och den skicklige Julius Jaenzon vid kameran. Inspelningarna avslutas i maj 1920. På grund av det långa och avancerade efterarbetet får filmen premiär den 1 januari 1921. Körkarlen blir ett av de allra viktigaste verken i filmkonstens moderna utveckling.  

1920

1920

Ateljéerna i Filmstaden tas i bruk

Inspelningsateljéerna i Filmstaden tas i bruk 1920. SF har nu kontor i London, Paris, Amsterdam, Berlin och New York och representation i Mexico City och Shanghai. Sveriges Hollywood, Filmstaden, är själva hjärtat för framgångarna.  

Se mer

Källor

• Arkiv och samlingar, Regionmuseet Skåne
• Arkivkopia https://arkivkopia.se
• Film Sound Sweden (FSS) https://www.filmsoundsweden.se
• Kristianstads kommun
• Svensk Filmdatabas: http://www.svenskfilmdatabas.se
• ”Svensk film före Gösta Berling”, Bengt Idestam Almquist (Robin Hood) Bokförlaget Pan/Nordstedts, Stockholm 1974
• Stiftelsen Svenska Filminstitutet, ”Kristianstadstiden”, (1970)
• Svenskt biografiskt lexikon, band 24/Bengt Forslund